En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga. Internationellt räknas ofta tidningar som ges ut minst två gånger per vecka som dagstidningar, där definitionen betonar aktualitet och bred tillgänglighet. Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet sedan 1800-talet.
Vad är en dagstidning?
| Aspekt | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning, ofta dagligen. |
| Aktualitet | Fokus på färska nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället. |
- Sveriges lag kräver minst en publicering per vecka.
- Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
- Etymologiskt belagt i svenskan sedan 1780.
- Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
- Cirka 150 dagstidningar i Sverige.
- En tredjedel har ”tidning” i namnet.
- Äldsta är Norrköpings Tidningar från 1758.
| Faktum | Detalj |
|---|---|
| Definition Sverige | Skrift med reguljär nyhetsförmedling, minst veckovis. |
| Internationellt | Minst två gånger per vecka ofta accepterat. |
| Huvudkriterier | Fyra sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet. |
| Etymologi | Belagt 1780 i svenskan. |
| Antal i Sverige | Ungefär 150. |
| Namnelement | Tredjedel har ”tidning”, t.ex. Hjo Tidning. |
| Äldsta | Norrköpings Tidningar, start 1758. |
| Engelsk översättning | Daily newspaper. |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
De fyra huvudkriterierna
Dagstidningar utmärks av periodicitet genom regelbunden utgivning. Aktualitet innebär fokus på dagsfärska händelser, medan publicitet gör dem tillgängliga för alla. Universalitet täcker nyheter både globalt och lokalt.
De fyra kriterierna har varit centrala sedan 1800-talet, enligt NE.
Veckotidningar som dagstidningar
I regel handlar det om dagliga publikationer, men veckovisa kan klassas som dagstidningar i vissa sammanhang.
Vilka format och utgivningsformer används?
Vanliga format inkluderar broadsheet på 600 x 380 mm, som traditionellt används för seriösa tidningar men minskar i användning.
Tabloid mäter 380 x 300 mm och är nu standard i många länder, enligt Wikipedia.
Broadsheet passar seriösa nyheter, medan tabloid är kompaktare och vanligare idag.
Hur har dagstidningar utvecklats historiskt?
Tidningsnamn speglar övergången från postnyheter till moderna former. ”Dagblad” hänvisar till dagligt tryckt ark, som i Helsingborgs Dagblad.
Ordet ”journal” relaterar till ”jour” men används i svenskan främst för tidskrifter, inte dagstidningar.
Historiska milstolpar för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender introducerar postnyheter.
- 1758: Norrköpings Tidningar startar som äldsta bevarade.
- 1780: Ordet ”dagstidning” etymologiskt belagt i svenskan.
- 1800-talet: Fyra kriterier etableras.
- Nutid: Cirka 150 dagstidningar i Sverige.
Etablerade fakta och oklarheter kring dagstidningen
| Etablerad information | Oklarheter |
|---|---|
| Fyra kriterier sedan 1800-talet. | Exakt gräns för veckovisa internationellt. |
| Svensk lag: Minst en gång per vecka. | Variation i klassificering globalt. |
| Ungefär 150 i Sverige. | Exakt antal kan variera över tid. |
Bakgrund till begreppet dagstidning
Tidningsnamn har utvecklats från posttider till dagliga blad. I Sverige har en tredjedel ”tidning” i namnet, som Hjo Tidning.
”Dagblad” betecknar dagligt ark, enligt Språktidningen.
Källor och definitioner
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Kryssakuten
För att lära dig mer om hur webbkryss och andra spel tränar minnet och koncentrationen, besök webbkryss och andra spel.
Dagstidning (obestämd), dagstidningen (bestämd); plural: dagstidningar, dagstidningarna.
Sammanfattning om dagstidningen
Dagstidningen definieras av regelbunden nyhetsrapportering för allmänheten, med kriterier som periodicitet och universalitet. I Sverige cirka 150 titlar i broadsheet eller tabloid, med rötter från 1600-talet. Relaterad kalla: Australiainsight.
Vad är skillnaden mellan dagstidning och tidskrift?
Dagstidning fokuserar nyheter med hög aktualitet, tidskrift ofta temabaserad och mindre frekvent.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet.
Vad betyder broadsheet och tabloid?
Broadsheet: 600×380 mm, tabloid: 380×300 mm.
När myntades ordet dagstidning?
Etymologiskt belagt sedan 1780.
Engelsk term för dagstidning?
Daily newspaper, enligt Cambridge.
Är veckotidning en dagstidning?
I Sverige ja om minst veckovis med nyheter, men internationellt varierar.
Vilken är Sveriges äldsta dagstidning?
Norrköpings Tidningar, startad 1758.
Relaterade artiklar
Oliver Berg bevakar musik, film, tv och kändisnyheter på Lokalbild.